Podden utmanar radion - så väljer vi vad vi lyssnar på
Poddar har förändrat hur vi lyssnar och tar in information. Förr följde vi en kanal och hade koll på radiotablån. I dag väljer vi röster vi litar på och tar dem med in i köket när vi lagar mat eller på bussen på väg till jobbet. Det har delvis flyttat makt från traditionella medier till personen bakom mikrofonen. Radio och podd lever sida vid sida. Frågan är hur skiftet påverkar lyssnandet och hur vi väljer innehåll.
Hur trogna är lyssnarna egentligen?
Poddar som P3 Dokumentär och Spår visar att tydlig dramaturgi och verifierade uppgifter får publiken att stanna, serierna binder lyssnare över tid. Faktum är att just P3 Dokumentär i regel toppar Poddindex veckovisalista över poddar med flest lyssnare.
Samtalsformat som Alex & Sigges podcast, Ursäkta och Flashback Forever växer då de har tydliga återkommande inslag och poddare med utpräglad stil och ton. Med poddapparnas pushnotiser får lyssnare också direkt besked när ett nytt avsnitt släpps.
I dag kan i princip vem som helst producera en podd. En enkel mikrofon, en dator och ett redigeringsprogram räcker, det behövs alltså inte längre en studio. Det är därför som det finns poddar med specialämnen som flugfiske, tomatodling, snus, mode och kungligheter.
Trogna lyssnare får man av regelbunden publicering, kvalitet och närhet. Regelbunden publicering betyder att avsnitt kommer när publiken förväntar sig dem. Kvalitet innebär att ämnet är tydligt, att avsnittet är byggt med en tydlig början, kärna och slutkläm, och att påståenden antingen vilar på verifierbara källor eller presenteras som tolkningar när det är relevant. Närhet skapas när poddvärden tar lyssnarfrågor på allvar, följer upp tidigare avsnitt och visar hur arbetet gått till.
Nischade poddar – smala ämnen hittar sin publik
Det lilla formatet gynnar nördarna. Resultatet syns i mängden nischade poddar där värdar fördjupar sig i sådant som sällan ryms i radio och tv. Nikotin och tobak är ett tydligt exempel: internationellt finns poddar som går igenom regler, hälsa och kultur – och testar svenska produkter.
Recensioner jämför nikotinhalter och smaker lika noggrant som vinprovare pratar syra och tanniner. Det är inte reklam, utan ett tydligt intresse. Förr talade vi om det svenska musikundret; i vissa hörn av poddvärlden låter det nästan som ett “snusunder”.
Ett exempel är podden Hälsa för ohälsosamma, en podd som har ett nischat och något annorlunda synvinkel på tobak, träning och livsstil. I lurarna vinner den som kan sin nisch bäst.
Vi väljer röst och inte kanal
I dag är det personen bakom mikrofonen som ofta lockar. Namnet kommer först, utgivaren i andra hand. Kristoffer Triumf lockar publik, ofta nära 70 000 lyssningar i veckan, med långa, väl förberedda intervjuer i Värvet, där längden varierar efter samtalet snarare än klockan. Cecilia Düringer har gjort P3 Historia till folkbildning med tydlig dramaturgi och ett språk som lockar nya lyssnargrupper.
Förtroendet sitter i personen, inte i produktionsbolaget. I nyhetssegmentet har makten delvis lämnat redaktionernas filter och flyttat till profiler som bygger en egen publik. Det har öppnat för fler röster men också för större spridning av felaktigheter och att lyssnare på så vis delvis väljer sin egen sanning.
I USA märks detta tydligast. Joe Rogan når miljoner med långa samtal som ofta sätter dagordningen långt utanför poddvärlden och som emellanåt fått hård kritik för påståenden som senare korrigerats. Steve Bannons War Room är uttalat opinionsdriven. Uppgifter därifrån har vid flera tillfällen faktagranskats och bedömts som felaktiga.
Samtidigt finns starka redaktionella motvikter som The Daily från New York Times och Up First från NPR, där källor redovisas. Klipp ur programmen sprids i sociala medier och fungerar som inkörsport, men lyssningen sker i poddflödena.
Vad gammelradio fortfarande är bäst på
Radion har ett samhällsuppdrag som fastställs i sändningstillstånd och public service-avtal. Vid olyckor, kriser och om kriget kommer ska sändningarna fortsätta, ge verifierad information och förmedla myndigheternas meddelanden. Det bygger på ett robust sändarnät som når ut även när mobilnät eller ström inte fungerar. En enkel vev- eller batteriradio räcker.
I direktsändning kan redaktionen snabbt ta in reportrar, vittnen och ansvariga, rätta fel i realtid och vara tydlig med vad som är bekräftade fakta och vad som måste kontrolleras. Public service har dessutom ett uttalat krav på oberoende och opartiskhet, och mätningar visar fortsatt högt förtroende.
När podden är överlägsen
Poddformatet ger tid och frihet. Man kan lyssna var och när som helst, ladda ned avsnitt och spela upp dem offline, pausa, spola och ändra hastighet efter behov. Ett svårt ämne kan brytas ned i tydliga delar och förklaras utan att klockan styr. Miniserier används för att bryta ned ett fall, en idé eller en konflikt i tydliga delar så att lyssnaren kan följa hela förloppet från början till slut.
Längden bestäms av innehållet snarare än tablån. Ett avsnitt kan vara en halvtimme eller över en timme om samtalet kräver mer. Det ger lyssnaren en hel bild i stället för lösryckta bitar. Poddar är också bra på källredovisning. Avsnittsbeskrivningar kan samla källor, dokument och namn.
Kapitelmarkeringar hjälper den som lyssnar i etapper och rättelser kan tas i nästa avsnitt. Intervjuer kan kompletteras med arkivljud, läsningar ur dokument och korta förklaringar som sätter citat i sitt sammanhang. Den som vill förstå får både berättelsen och källorna. Därför klarnar helheten just i podden.
Av podcasts.nu - Publiserad 10/24/2025
Uppdaterad 10/24/2025